När Göran Tunström ringde
Hos Göran Tunström fanns allt, dröm, dikt och myt. Jag arbetade med hans texter på många kurser, och till slut var det någon som sa: ”Kan du inte bjuda hit honom själv?” Jovisst, jag ringde honom, och han svarade att nu höll han på med något han skrev, så det passade inte. Just nu.
Sen fick jag genom andra höra att han var sjuk. Jag beslöt att jag skulle klara mig med det han berättat om sitt författarskap i sina böcker och för övrigt läsa på mitt sätt. Under en veckokurs på Sudret på Gotland pratade vi bara Tunström. Då visste jag att boken om författaren och tankekällorna skulle bli mitt nästa steg. När jag givit ut boken ”Duets torg” skickade jag den till honom.
Året var 1999. Det var just vid den tiden vi av åldersskäl flyttade från vår villa i Danderyd till en mer lättskött lägenhet i Tanto. Jag stod bland packlårar på övervåningen i villan när telefonen ringde – och där var han minsann! ”Är det sant att Eva Bonnier inte tog emot ditt manuskript? Det skall jag nypa henne för! Jo, hon har råd att vårda kulturen!” ”Hur känns det att läsa?” frågade jag. ”Jag blir smickrad förstås – jag läser som om det handlade om någon annan”.
Medan jag talade med Göran Tunström på övervåningen, gick bandspelaren på i telefonsvararen i undervåningen! Det var tyvärr alldeles för kort tilltaget! Ändå fick jag ju något dokumenterat! Jag fick också adress och telefonnummer till författaren. Jag kunde känna mig välkommen med mina frågor. Men jag hann aldrig utnyttja detta på grund av Göran Tunströms sjukdom och död.
Det är från romanen ”Juloratoriet” som jag erövrat begreppet ”tankekällorna”. Syskonen Sidner och Eva-Liisa Nordensons musikaliska mor Solveig stångas ihjäl av en flock kor. 12-åriga Sidner kastar sig över sin sexåriga lillasyster, för att hon inte skall se: ”gluggen mellan tänderna stirrar på honom, hennes öron stirrar, näsan gör det”. I förtvivlan biter han henne i kinden så att det blöder, och hon kallar följdriktigt honom för ”skitstövel”. Till slut ligger hon avspänd under honom, tömd på all energi. ”De ser varandra rätt in i tankekällorna”.
Boken handlar om hur energierna återfinner varandra i paret Torin och Härliga Birgitta. Men aldrig har jag sett detta beskrivas. Vår bländade kultur ger uppmärksamheten till Solveig.
