kärlek själv
Det är inte lätt att fånga kärlekens lagar. Folkvisorna visste det men gav inte upp hoppet.
Glädjens blomster i jordens mull,
ack, visst aldrig gro.
Kärlek själv ju försåtlig är
för ditt hjärtas ro.
Men där ovan för hopp och tro
blomstra de evigt friska.
Hör du ej hur andar ljuvt
om dem till hjärtat viska?
”Kärlek själv” är ett anlag som har med seende och integritet att göra. Det kan man förvärva tillsammans om ömsesidig sympati finns. Nattens drömmar viskar till hjärtat om hopp och tro och visar oss väg ut ur maktspelets rävsax.
När det är som förfärligast i världen är det långt till glädjens blomster och kanske drömmarna skrämmer oss. Kära ni, prata om det! Bit huvudet av ryggradsormen där äran parasiterar på världens hopp!
Igår kväll såg Tomas och jag på Agenda en liten syrisk flicka i tioårsåldern som hjälpte sin pappa att samla splitter till bomber – det var det bästa hon visste att hjälpa pappa. Hon ville vara där han var, det var det första hon sa. Hon visste precis hur han tillverkade sina bomber och hur det gick till när de exploderade.
Vi satt på Tantogatan i malmstenssoffan under Berit Hjelholts vackra väv I dödsskuggans dal. Hon satt på en bänk vid en fallfärdig vägg i en sönderbombad stad och lyssnade uppmärksamt till explosioner – var det nära nu? Hon var verkligen skyddslös. Men hon pratade som vi gör när åskan går en sommarkväll. Hon undrade: var det en granat? Exploderade den verkligen, eller? Hon lyssnade som en ornitolog till fåglar.
Till slut berättade hon en dröm. Hon drömde att krypskyttar omgav henne från alla håll. De sköt på henne. Hon visade på framsidan av sin kropp på tre ställen var hon blivit träffad i drömmen. Men hon hade ändå inte fått minsta skråma.
Kära drömmare världen runt! Vad skulle ni ha tänkt om det varit ert barn som drömde så? Det är väl de vuxnas värsta mardröm att inte kunna skydda sina barn? Trodde hon att hon var osårbar? Jag förstår att om jag varit hennes farmor hade jag inte kunnat försvara varken henne eller mig själv.
Jag tänker att hon såg sitt osårbara ”hjärta”, sin kärlek till pappa vad det än kostade.
Man får inte blanda ihop de två tankekällorna som man gjort så ofta. Det är bara i drömmen som lågan inte bränner ”häxan” på bålet. Men så är det inte heller i drömmen om kärleken som ger integritet fattas.
